Helena&Camilla

Visst. Alla har rätt att vara arga men när man vaknar mitt i natten av att katterna har rangmöte i vem som kan låta högst på det där töntiga sättet som bara katter kan, då önskar man att de kunde ha valt ett bättre tillfälle.

Katter är till sin natur kända för att vara dominanta men när de bråkar med varandra är det inte mer spännande är pensionärsjympa. Jag kan se framför mig hur de sitter under varsin buske på varsin sida av en gräsmatta och skriker till varandra(så att grannarna vaknar):

- Duuuuuuuu är såååå jäääävlaaaaaaaaaa dåååååååååååålig!

- aaaaaaaaaaaameeeeeeeeeeen duuuuuuuuuuuuråååååååååå!

Nästan som två a-lagare på en parkbänk fast med ett större avstånd att skrika på så att det låter högre och ljudet låter mer som aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaoooouuuuuuaaaaaaaaaaaaaaooooooooooouu när de skriker till varandra. De där 2-4 katterna som hade diskussionen måste ha varit riktigt trötta på varandra för något värre har jag aldrig hört. Jag lyckades spela in lite så om ni får nöjet att träffa mig så ska jag gladeligen spela upp filen för er! Så tokigt!

Något annat som är lustigt är att jag träffade min granne idag. Sist vi sågs var han så full och pinsam att jag inte visste vad jag skulle ta mig till så det var lite pinsamt att stöta på honom under normala omständigheter. Jag kommer bli en sådan där svenne som undviker mina grannar och skyndar mig in genom dörren när jag hör någon öppna sin. Den här grannen som jag talar om har ett namn som jag inte ens vet hur man stavar till och när jag kom hem förra veckan så stod han i entrén och hängde. Jag kilade förbi honom och uppför trappan till min dörr. Han ranglade efter sakta och jag hann in till mig innan han var uppe på första våningsplanet. Det låg en chipspåse på golvet utanför min dörr som han ranglande sträckte sig efter samtidigt som han mumlade något i stil med "Fuck u". Han tog en näve chips och slängde på vägen utanför min dörr och tog sedan en näve till och stoppade i munnen. Sedan hällde han ut resten på golvet. Jag stod och skådade allt detta i mitt kikhåll med skräckblandad glödje. Jag visste även att jag inte kunde ringa störningsjouren då numret dit finns på en tavla nere i entrén och jag ville definitivt inte vara med på festen i trapphuset. Så jag stod och tittade lite till sedan gick jag och satte nig i soffan. Efter ett tag hörde jag ljud igen, då sprang jag till dörren och såg honom plocka upp chipsen från marken och kötta i sig varendra smula. Sedan gick han ner, låste ut sig själv, slog lite i porten, sedan kom störningsjouren och hämtade honom. Sedan dess har jag inte sett honom förutom idag då. Ni kan ju tänka er vad jag hade lust att fråga. Nåväl, mitt liv är inte så dramatiskt för tillfället men det där var en liten utstickare.




Bilden har ingenting med inlägget att göra egentligen men när jag letade efter pasande bilder till mitt inlägg och googlade ordet "Catfight" så dök den hör bilden upp. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga men den ska vara med i bloggen. Kanske som en motivation, kan för att väcka skräckblandande känslor att man kanske borde sluta mer träningen innan det går sådär långt, haha. USCH!

Innan jag går och kollar klart på what happens i vegas och tar en oförtjänt nattmacka så vill jag bara poängtera hur kul det är att festa på en söndag! Så testa på det om ni är lite vågade, det är då alla snygga bartenders som man annars inte har en chans på är ute! Så det så. Nackdelen är ju tyvärr att måndagen känns lite mer som den sista dagen i veckan och inte den första!



/C