Helena&Camilla

Det var en gång en flicka vid namn Camilla. Hon hade, med några andra, bestämt sig för att fira sin bästa vän Nathalie som skulle fylla 20 år. Alla vänner hade samlats i en lägenhet i en ort för att överraska Nathalie med pompa och ståt. Det blev en mycket lyckad överraskningsfest med kakor, tårta och alkohol i mängder. Nathalie var den lyckligaste flickan på hela jorden den dagen. Men...

 

...den här Camilla, som sagan handlar om, skulle alltid vara så extrem. Hon var höglivad, skrattade som en karl och berättade allt om sig själv som fanns att berätta....

Nu finns det två alternativ:

Alternativ nr 1(för er som inte orkar läsa mer)

...men även om Camilla var sådan så hängde alla glada i gänget på och var minst lika höglivade, skrattiga och avslöjande själva och kvällen blev top notch!

 

Det här alternativet blir inte roligare än såhär. Jag förstår om det hade varit roligare om jag skrivit att det fanns en person med i sagan som var klädd i svart, satt i hörnet av vardagsrummet och tittade argt på Camilla där hon satt på sin stol och fångade allas uppmärksamhet. Sedan att denna person smidde en ond plan i sitt huvud om vad den skulle göra med Camilla när de var ensamma. Men så kul får ni inte ha det när ni inte vill/kan eller har tid att läsa mer i den här bloggen...

 

Alternativ nr 2(för er som är sugna på att höra resten av sagan)

...men egentligen fanns det en tomhetskänsla i Camilla. Hon längtade så mycket efter en speciell person. Camilla längtade efter Helena som var på tegelbruket i en annan ort. Men Helena hade sagt till Camilla att hon skulle komma, så Camilla bara väntade och väntade och väntade...

 

Sällskapet hade nu hunnit ner till sportsbaren där alla i den lilla orten hade samlats för att få sig en dans och ett eventuellt ligg. Stämningen var på topp. Camilla dansade och hade kul trots tomheten som hade infunnit sig. När klockan började närma sig två på natten och Helena fortfarande inte hade dykt upp, började hon motvilligt att släppa tankarna på att Helena skulle komma. Hon blev arg för att Helena inte kunde ha bestämt sig för att komma till sportsbaren från början.

 

Men i samma stund som Camilla börjar dansa igen kommer en stor lilaskimrande, trolliknande sak springande mot henne. DET VAR HELENA! Camilla bokstavligt talat hoppade på henne och slet i hennes hår. Helena var minst lika glad för att se Camilla och de dansade och hade kul hela natten...Eller ja, iallafall i en halvtimme tills stället stängde.

 

Tmilaslmans är vi bsät!

 

Snipp snapp snut, så var sagan slut!

 

/C

Dom som står mig närmst vet att jag har haft sjukt mycket otur när det gäller att undvika faror/sjukdomar. Det vill säga typ Svininfluensan, Lunginflammation, Övernattning på sjukhus, Infekterad Cysta osv.

 

13 November - Jag börjar må dåligt, Jippi! Jag vaknade denna morgon och kände mig så sjukt dålig, inte nog med att jag kvällen innan hade sänkt en halv BAG IN BOX röd vin, nej nej, det här var något sjukt!

Jag vaknar upp och känner att mitt huvud är lika stort som inavels-killen i "The hills have eyes" om ni har sätt den, har ni inte sätt den, SÅ SE DEN! Då hajjar ni...jag är lika varm som en grillad korv. Jag sätter mig i sängen efter mycket om och men och lägger mig ner igen och önskar att jag dog på plats! jag beklagar mig för mina vänner om hur Jävla dåligt jag mår och får till svars, "Helena, du behöver bara dricka lite vatten och äta något så kommer du må bättre, Marran fyller ju 20 ikväll så det e party!"

 

Jag - VATTEN!?!? Jag dricker inte vatten, och mat är inget jag e sugen på nu, (konstigt nog). Jaja jag får skjuts ner till Centrum i Åkersberga, sätter mig på tåget på väg hem! jag är hemma efter en timme, kastar av mig mina kläder tar på en rosa pyjamas (byxor+tröja) tar tempen och inser att jag har 39, 8 graders feber! KUL, Not!!

Jag reste mig inte ur sängen på 2 dagar, efter dom 2 dagarna så skulle jag göra mina naglar vilket jag absolut inte kunde skjuta på, Fan det e viktigt att ha fina naglar!

 

 

Efter den trippen så satt jag som en levande död på bussen hem och ja jag fick skylla mig själv, men det hela slutar med att jag ytterligare inte går ut ur sängen på 2 dagar, Efter sdom här 2 dagarna blir Camilla jävligt orolig och ringer och bokar tider åt mig på Närakuten i solna, (Mamma var på gotland) Camilla kommer in i rummet senare på onsdagskvällen och i princip lyfter upp mig ur sängen, sätter på mig ett par bruna velour-byxor, ingen behå, inga strumpor, ett gult linne och en vit kofta! sen hänger hon min bruna fjällräven jacka över mig och leder ut mig i bilen, kör mig till närakuten

På närakuten fick jag ta en massa prover, det innebär en jävla massa "Stick i fingret", och läkarna tror att dom är så rara och söta när dom säger, "Så, jag ska bara ta en stick i fingret, sen e det klart" efter 20 gånger är det inte bara ett jävla stick i fingret utan man vill DÖDA! Mm, men kom och stick mig i fingret en gång till och sen får du smaka på JÖÖÖRGEN!!!

I alla fall, alla prover är tagna och dom hittar ingenting, en väldigt snäll och äldre sköterska tyckte synd om mig och ville hjälpa mig men allt hon kunde erbjuda var: Vi kan inte göra så mycket nu, men jag vill att du kommer hit imorgon bitti och är du sämre då skickar jag in dig till KS

 

Jag åkte hem och la mig i sängen, tog av mig min jacka och somnade...

Vaknade dagen efter med samma kläder och camilla sätter på mig jackan, skjutsar mig till närakuten igen. jag kommer in och har 40,2 graders feber, samma söta sköterska tittar på mig och skickar in mig direkt till KS.

När jag kommer dit så vill jag på riktigt DÖ! 2 sköterskor tar hand om mig och ber mig ta av mig kläderna och sätte på mig en sån där underbart fin skjorta som dom erbjuder på sjukhuset, men då tyckte jag den va bra mycket fräschare än dom kläderna jag hade på mig! jag slängde av mig kläderna och tog på mig skjortan. La mig ner på en brits och dom kopplade in dropp och syrgas, sen sov jag en bra jävla stund!

 

Efter några timmar så fick jag reda på att jag fått: SVININFLUENSAN!! kul...inte nog med det, så berättar läkaren att jag även fått lunginflammation av svininfluensans bakterier! Nämen, gud så roligt!!!

 

Typ så här kände jag mig på sjukhuset, då ALLA var TVUGNA att bära plastskydd, munskydd, plasthandskar!

Tro mig, jag kände mig verkligen inte UTSATT!?!?!

Kan det bli bättre??

Jag som inte kunde röra mig, försökte sucka men inte det orkade jag göra.

Det hela slutade med 3 nätter och fyra dagar på KS, + att det var över en helg!! INTE OKEJ!

men det var lite spännande där på fredagsnatten, det kändes som att man var med i en actionfilm när alla helikoptrar susade ovanför och ambulanserna dånade utanför. men men det va fan inte kul!

Jag fick åka hem senare och kyrera mig och blev bättre, men 2 veckors sjukskrivning, Allergichock av pencilinet som ytterlogare blev 1 veckas sjukskrivning.

 

TROR NI DEN LÖNEN VAR FET ELLER??

Jaja, nu har jag hållt mig frisk ett tag tills för en vecka sen då jag hade en cysta vid äggstocken som gick sönder efter en trevlig stund med min sambo, det resulterade i att blodet i cystan kom upp i magen, vilket inte var så bra. Så ännu en natt väntade för mig på sjukhus, men den här gången blev det DANDERYD, fan va kul tänkte jag det sjukhuset måste man ju pröva! jag var inte lika positiv lagd den stunden.

 

Så man kan säga att jag blev SÖNDERKN*LLAD!

INTE OK!, när det är vi tjejer som ska ha kommandot i sovrummet!

Ja, det va lite vad jag ville dela med mig en fredagskväll som denna!

 

Simma lugnt!

XOXO/H

...eller så är det snarare så att med tre hundar känner man sig som en svag, utnyttjad anställd hos sina tre egna chefer.


Vi har tre hundar.

Wilma
Största hunden storleksmässigt. Golden retreiver/schäferblandning med en släng irländsk varghund. Ca 7 år och en mycket lugn, harmonisk hund med stor personlighet. Barnsligheten kommer fram när du minst anar det.



My
Minsta hunden storleksmässigt. Dvärgspets. Ca 1.5 år och superbusig, glad och livfull. (helenas idiotiska idé till köp som blev en sensation).



Milla
Mellersta hunden storleksmässigt. Papillon och Powderpuffblandning. Extrem på ALLA sätt. Ful och söt på samma gång, lyder inte någon. Envis, rolig och rastlös.




Min dag har precis börjat och jag ska precis gå upp för att eventuellt ringa Helena och kolla om hon lever efter gårdagen med sina gamla tjejkompisar(hon brukar ta i rätt hårt, inte bara med spriten, har ni sett henne på dansgolvet? Då vet ni vad jag menar). Som vanligt när man är den som går upp först hemma i mitt hus tar man alltid ut hundarna på morgonkissrundan. Ingen vill gå upp först.

Mamma hade stängt in Milla under natten för hon har precis fått 7 små underbara valpar men av någon konstig anledning så bajsar hon extremt mycket, överallt. Min första upptäckt när jag går in i rummet för att hämta henne är att hon har bajsat ner HELA sängen. Jag tyckte väl att det luktade bajs när jag gick upp...

Väl ute har jag Milla på en långlina för att hon inte ska börja bråka med de andra hundarna nu när hon är så beskyddande. De andra två har sina vanliga koppel. Det går bra till en början. Eller ja, min definition av bra är nog snäppet optimistisk. Jag har vant mig vid trassel, ryck och att halka.

När vi närmar oss porten och värmen kommer jag till en trappa som jag ska gå nedför. Jag ser en skylt:

 

Jag ser även att hela trappan är som en kana nu när det för det första har töat i några dagar och för det andra har folk halkat sig ner där och packat ihop snön. Det var bara att ta sats. Jag agerade kärring för några sekunder dvs. hasade mig ner med hela kroppstyngden på trappräcket. Hundarna hade jag ingen koll på. De fick känna efter när det drog till i kopplena vid ett eventeullt fall. Vägen ner för trappan gick smärtfritt men när jag, Wilma och My väl är nere känner jag hur det drar i Millas koppel uppifrån. Då sitter hunden högst upp i trappan där alla har gått och skiter. Jag märker i samma veva att jag inte har någon bajspåse, men skiten hade ändå inte gått att få upp med tanke på hennes extremt dåliga mage. Jag blev tokig. Det roliga är att det har gått så långt med den där hunden att jag inte blir förvånad längre. Både mamma och Helena kan intyga.

I alla fall. Jag väntade till hundfan hade skitit klart och försökte sedan dra fram den problemlösande delen i mig. Eftersom att snön var så packad gick det inte att ta upp bajset i en snöboll och kasta iväg. Jag löste helt enkelt situationen med att lägga över lite snö på bajset. Jobbigt om det går några där...

Inte nog med detta. Nu skulle jag ju ner för trappan en andra gång men(!) skillnaden denna gång var ju att Millas mage var tom och hon ivrig igen. Hon bokstavligt talat sprang ner för trappan och de andra två var inte sena med att hänga på. Jag som inte har några trampdynor var ju i samma stund på väg att agera kärring igen, men det hann jag ju inte. Jag fick bita i det sura äpplet och låta mig dras ned för trappan av alla hundar. I samma stund som jag kom ner helskinnad tänkte jag...

...de här tre djuren kommer att bli min död!

Nu är jag vaken iallafall. Godmorgon på er också. /C

Jag satt och tänkte på det Camilla skrivit och JA lillasyster du har helt rätt angående min ekonomi....

 

MEN...

Så här låter stunderna när HELENA varit och handlat och CAMILLA tittar igenom det Helena köpt åt sig själv.

 

Camilla - Helena, shit du har ju så sjukt mycket kläder redan! Varför ska du köpa nya??

Hon tar en titt i påsen och drömmer sig bort, det enda man hör är: Oooh, va fin! ÅÅH DEN HÄR VILL JAG LÅNA!! osv.

Helena - Camilla, köp lite kläder till dig själv!

Camilla - Nää, det e bara onödigt. Helena du har allvarliga problem, du är en SHOPAHOLIC!

Helena - Yes sir you bett i am ;) HAHA

Sen när Helena ska ta på sig sina nya kläder någon/några dagar senare så kommer lilla söta syster och ska låna precis ALLT som Helena har köpt!!

Så Camilla man kan säga att ALLT jag köper får du en vinst av så därför lånar jag pengar av dig i mitten av månaden för att vi båda ska kunna vara superfina!!

 

MEN...

Det abslout viktigaste av allt är att även fast jag inte har mer än exakt 3,15 :- på mitt sparkonto så är jag JÄVLIGT SNYGG alla månader! Det ni =)

 

XOXO/H

 

...som jag egentligen skulle lagt upp i mitt inlägg om delicatobollsrejset men jag skämdes så! ÅHÅÅ! Men nu kommer den iallafall. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta?

/C

...så hade jag inte tvekat en sekund på Ellen Degenere! Jag såg hennes program för första gången i Thailand för ca 3 veckor sedan. Några kompisar till mig hade slagit på det på TVn av en ren slump men när jag trängde mig ner i soffan var jag som förtrollad. Hon är ju så rolig, charmig, snäll och inte minst snygg! Jag blir nästan arg på lesbiska tjejer! (Fast det är ju inte helt rätt heller med tanke på att jag faktiskt har ett val) Ellen är som Brad Pitt i en kvinnokropp! När jag såg programmet hemma igen, också av en ren slump, var jag tvungen att berätta för Helena om saken. HON HÖLL MED TILL 100 %! Systrarna lesbos ;)

Jag är arg! Jag fick pisslite i lön... Jag som tyckte att jag jobbade som ett as i januari innan jag åkte iväg till Thailand. Det suger, för nu måste jag vara ännu mer snål än vad jag redan är. Det känns hemsk att säga att jag är på samma nivå som Helena men det är ett faktum. Jag har räknat lite.

Helenas ekonomi:

INKOMST: ca 15 000 :- efter skatt
UTGIFTER:

1. Hyra och hushåll: ca 6000 :-
2. Kläder och nöjen - 5000 :-
3. Borgar & lån - säkert 4000 :- ;)
4. Besparingar: 0 :-!
   

Helenas pengar tar slut ungefär i mitten av varje månad vilket betyder att hon resten av mig och/eller mamma. Och därför går halva nästa månadslön åt det. Helena, är du säker på att du inte går back?


Camillas ekonomi:

INKOMST: ca 8000 :-
UTGIFTER:

1. Hyra och hushåll: 4000 :-
2. Kläder: 0 :-
3. Nöjen: 1000 :-
4. Lån till Helena och mamma: 2000 :-
5. Oväntade utgifter, dvs. betala sin försäkring för att man har en snål pappa: 1000 :-
6. Besparingar: 0 :- PISS!

Ja, sådärja. Det var den kalkylen. Jag och Helena är hopplösa. Hur ska vi lösa detta?
Det återstår att se. Dags att ringa Helena, hon skulle köpa några par skor eller var det nu var, i Täby centrum. ;)

/C

Jag läste för ett tag sedan en artikel om en kille som bor i USA (såklart, det är där dom sjukaste jävlarna finns), att han fått besöksförbud mot sin gamla flickvän, Domen löd typ att han inte fick vara närmre henne än på 300 meters avstånd, Bara det är ju helt stört, VEM FAN VET HUR LÅNGT 300 METER ÄR?? är det någon som går bredvid och mäter vart han än går.

Okej, jag har ont i magen. Jag har just ätit sex delicatobollar. Efter att jag ätit en rejäl lunch med fisk, ris och macka. Jag menar SEX STYCKEN! Jag slängde inte ens den sista lilla biten av den sista bollen för att känna mig någorlunda bra! Jag är helt otrolig...

Jag njöt av varenda tugga! Eller, jag tror det iallafall. Jag satt framför datorn så det gick av bara farten. Men ärligt talat, när man sitter och söker jobb på arbetsförmedlingen så är det ju mer deprimerande att inte tröstäta...

Jag är sjukskriven i tre veckor... För att fördriva tiden försöker jag planera min framtid och åtminstone intala mig själv att jag är en god medborgare som gör något vettigt. Jag försöker hålla mig uppdaterad gällande arbetsmarknaden för att annars skulle jag inte kunna stå ut med mig själv.

För jag kan ju inte sitta i soffan och stirra rakt upp i taket och äta sex delicatobollar... Det vore ju rent ut sagt konstigt!

Jag är så trött på en person. Hon jobbar på ulriksdals vårdcentral. Hon ger mig helt fel information eller ingen alls. Jag har varit där fyra gånger på två dagar p.g.a henne. Hade hon varit en mask hade hon suttit på kroken nu alltså...

Det började med att jag gick till vårdcentralen igår p.g.a att jag har en allmänfarlig sjukdom, passa er. Hon sade att jag skulle betala 150 kr och snål som jag är blev jag uppåt väggarna och frågade om det inte fanns något sätt...

Jag ringde smittskyddsinstitutet och fick klart för mig att jag inte skulle behöva betala av den anledningen att jag var tvungen att gå dit och inte hade något val. Kul.

På vårdcentralen får jag tre remisser och ett sjukintyg av doktor Yonas och går till den här personen som jag nu är trött på. Hon börjar med att fråga vem jag har fått remisserna av! JAG SKET UT DEM! Hur många människor kan man få remisser av? Läs på pappret för F*N. Nåväl, jag fick tre stycken provrör av henne och sedan:

- Vill du behålla remisserna?
Jag: Öööh, jag vet inte, vill du?
- Du får bestämma.
Jag: Vad ska jag med dem till? Får jag slänga dem?
- Nej, behålla dem.
Jag: Men kan inte ni ha dem här då?
- Ta dem du.

Jag tar remisserna och provrören och går därifrån. När jag kommit ut från vårdcentralen kommer jag på att jag inte fått någon information om jag ska skicka in provrören till smittskyddsinstitutet eller liknande. Jag springer in igen och frågar henne. Hon svarar att dem skickar från vårdcentralen så det ända jag behöver göra är att fixa proven och sedan lämna in till henne. Därefter går jag.

Jag kommer hem och gör ett av proven och går sedan tillbaka till vårdcentralen en timme senare. Väl framme ger jag henne provet och hon har mage att fråga mig var remissen till provet är. MÄNNISKAN HAR INTE ENS SAGT TILL MIG ATT JAG SKA HA MED MIG REMISSEN! Och med tanke på den flummiga dialogen tidigare så verkade remisserna inte speciellt viktiga. Jag sa till henne att jag inte tyckte det var skitkul att springa till vårdcentralen fram och tillbaka flera gånger och frågade om hon kunde skicka iväg provet utan remissen. Hon sa då att jag skulle komma tillbaka dagen efter med alla tre prover och ta med mig alla remisserna, så skulle hon skicka in allt då. Doktor Yonas hade dock tidigare sagt att jag skulle göra ett prov i veckan och det var anledningen till den långa sjukskrivningen. Jag började bli smått förvirrad men gick hem med vetskapen att komma tillbaka imorgon igen. YIPPIE!

Väl hemma får jag ett meddelande från den här kvinnan som säger att det är som doktor Yonas har sagt att jag ska ta ett prov i veckan och att hon alltså har sagt fel. Eftersom hon inte nämnde något om remissen förstod jag det som att jag ändå var tvungen att gå dit dagen efter för att hon inte kunde skicka provet som jag lämnade utan remissen. 

Jag kommer dit dagen efter med remissen och hon tittar på mig som om jag vore dum i huvudet och säger till mig att hon redan skickat iväg provet och gjort en ny remiss. JAG VILLE DÖDA! Men istället log jag mot henne och tackade för mig och när jag gick därifrån hörde jag hur hon rev remissen och slängde den.

- Kom tillbaka på tisdag nästa vecka, ropade hon efter mig!

PÅ TISDAG, DÅ JÄVLAR!

/C

Jag & Camilla kom på för typ 2 timmar sen att vi skulle starta den här bloggen, sjukt skumt! Och nu när man är som mest taggad, ja då somnar ju såklart det lilla kräket här bredvid en i soffan.

Oavsett vart man är som tjej finns det alltid en sak man kan göra. Det spelar ingen roll hur stora eller små man har för män/killar/pojkar gillar allt. Olika smaker gör det hela mycket enkelt.

 

Såhär frisk är jag.   ?

/C

Idag har jag tränat. Jag körde ett morgonpass i simhallen, 25 längder, fortsatte dagen med att köra mage/rygg på gymmet och därefter ett löp pass i snön på kvällen. Jag har ätit 6 kokta ägg, 3 broccolibuketter, 14 avocados & en gul lök. Jag känner mig levande...